juli. jag har haft samma känsla förut, det är inte första gången: den här känslan av att vara ett fallande löv i vinden. som någon sticker hål på den vackraste ballongen, just när tåget lämnar perrongen.

jag har åkt spårvagn mellan kviberg och domkyrkan nästintill varje dag för att jobba- fram tills för en vecka sedan. nu är det slut och jag ska vara ledig till universitet börjar igen. det är sant som de säger: ingen kommer ge dig en klapp på axeln för du sliter ut dig, och därför har jag gett mig själv semester. 

filippa tajmade in en ledig dag samtidigt som mig i början av juli och kom till göteborg. knappt två dygn stannade hon och vi hann exakt göra det vi planerat: bara fkn vara med varandra. 

att jag har bott här i nästan ett år?? upp och ner fram och tillbaka har det gått men nu är fokbokföringsadressen till och med ändrad och göteborg är hemma. 

hur som helst!!! filippa och jag träffade alexander för en pubrunda i kvällssolen. vi åt middag på oceanen och snackade skit i ett par timmar. 

en helg när jag var ledig åkte jag till värmland för att gå på dop. kolla fint! 

åkte även "cab" med farfar??? frågor på d 

och innan jag åkte tillbaka hem var vi på dagstur till norra värmland. 
 
första kvällen tillbaka i min lägenhet blev det storm/drömland utanför mitt fönster.

handlade en ny blomma för ett tag sen. den bor i en för liten kruka tillfälligt men ska i sinom tid få sig en större. om jag ej lyckas ha ihjäl den vill säga :-) 

jag och alexander tog hissen upp till scandic rubinens takterass en måndag. köpte ingenting pga fattiga men stod och kollade ut över hela stan i nästan en timme. 

<3 gbg <3 

en kväll träffade jag matilda på stora teatern för öl och prat. hängde i ett par timmar och tänkte flertalet gånger att vilken himla tur man har att ha en som henne som kompis. 

och nu är jag som sagt ledig. är i sommarstugan sen en vecka tillbaka och gör det enda en bör göra på semestern: badar flera gånger per dag, läser böcker, gosar med hund, dricker elva-kaffe. innan jag skrev detta kollade jag på call me by your name och ska nu lyssna på soundtracket kanske för resten av mitt liv. hörs om ett litet tag igen. 

vardag |
Upp