2012: THERE IS A LIGHT THAT NEVER GOES OUT AND IT'S CALLED HOPE.
Helt ärligt har jag lite lätt ångest över att 2012 är slut. Det har varit det roligaste och det jobbigaste och det knäppaste och det kanske roligaste året hittills. Och hur det redan kan vara över är helt absurt, men nu är det som det är och jag tänkte försöka sammanfatta det någorlunda kort. Here we go.
Januari Jag började året med att lyssna på Friendly Fires, dö lite över Hultsfredsfestivalens fantastiska bandsläpp som bland annat inhöll THE CURE!!!!, M83 och dagen efter jag skrev i min blogg att "jag vill se The xx så mycket att jag kan börja gråta" så släpptes dom. Vi jobbade på P3 Guld som vanligt med skolan och jag och Maria fick i år agera seatfillers. Kommer inte egentligen ihåg jättemycket av januari. Gjorde dipdye och tyckte om mitt hår ganska mycket.
Januari Jag började året med att lyssna på Friendly Fires, dö lite över Hultsfredsfestivalens fantastiska bandsläpp som bland annat inhöll THE CURE!!!!, M83 och dagen efter jag skrev i min blogg att "jag vill se The xx så mycket att jag kan börja gråta" så släpptes dom. Vi jobbade på P3 Guld som vanligt med skolan och jag och Maria fick i år agera seatfillers. Kommer inte egentligen ihåg jättemycket av januari. Gjorde dipdye och tyckte om mitt hår ganska mycket.
Målade om mitt fula kök. Handlade NME för inga pengar alls. P3 Guld!
Februari Februari var lika spännande som vanligt. Hade noll inspiration och hela världen kändes grå. Jag lyssnade på Wu Lyf och The Roots, Siesta släppte Death Cab For Cutie och jag insåg ganska snabbt att jag hade en världbäst sommar framför mig. Sista veckan i månaden var jag hemma i Värmland och blev tydligen vuxen också.
Kom hem till en ny lägenhet på sportlovet. Gjorde semlor med mamma. Gick och tittade på Benjamin Goss-fotografier.
Mars Mars var som alltid typ ingenting, fast i år innehöll det där ingenting ganska många suddiga nätter hemma hos Maria med henne och Sandra. Hög musik som kändes i hela kroppen och långa samtal. En kväll eller natt pratade vi hur länge som helst och kom fram till att vi kände ganska mycket samma: man lever på riktigt bara en gång - en endaste gång - och vi har redan slösat bort så onödigt många år på skitsaker. För mig var det samtalet ett av de kanske mest välbehövliga jag haft och i mig ändrades egentligen precis allting efter det.
Earth Hour. Bästa kvällen. En varm marskväll med kompisar.
April Det blev april och vår och fint väder. Påsklovet var bra och jag, mamma och min lillebror bodde i Göteborg hos min storebror några dagar. Kent släppte sitt nya album som var och är så himla bra. Hade en bra och lugn valborg med mina kompisar.
Köpte en favorittröja på Weekday. Påsk hos pappa. Valborg. Kent släppte ny musik.
Maj Vad jag minns av maj så var det en bra månad med fint väder, Ed Sheeran, skivmässa, besök av min mamma och lillebror. Sena nätter som i de flesta fallen slutade lite för flummigt på Marias golv. Månaden avslutades med en bussresa till Hässleholm och Siestafestivalen. Hade inte den roligaste festivalen någonsin kanske, men med festival: hur fel kan det bli?
Handlade skivor. Fick mina för stora favoritshorts från Asos. Målilla med mamma & Fredrik. Jag och Maria på Siestas första dag när vi väntade på Björnstammen.
Juni Juni var fint. Antagligen en av de bästa månaderna i år. De två första dagarna var det fortfarande Siesta och efter alla dessa himla år fick jag se Death Cab For Cutie och höra Cath live. <3 Fick ju inte helt oväntat en helvetes förkylning som satt i hur länge som helst. Det var några sista fina dagar i skolan och när väl sommarlovet kom var det bara ångest. Hur som så inledde jag ju sommaren med den bästa festivalen någonsin. Hade så himla kul och det var så himla bra och fett och fantastiskt och jag har aldrig sett så mycket bra på så kort tid. Fick se The xx första gången och bröt ihop efteråt för dom var SÅ bra. Efter det var jag mer fast än någonsin.
När de sista tonerna av Jamie xx's set klingade ut i sommarnatten och Hultsfred var slut så var det bara att packa väskorna och åka till Värmland. Hade förväntat mig en sämst sommar men den blev ganska bra och redan en och en halv vecka senare satt jag på ett tåg mot Borlänge för att träffa Maria och Isabella och se Mumford & Sons. Juni var också ganska mycket Björnstammen längst fram med Maria varannan torsdag och det var alltid bäst.
Death Cab. Hultsfredsfestivalen och The xx. Åka till Kristinehamn en sommarnatt. Mumford & Sons.
Juli I juli regnade det och jag var för det mesta hemma men det var helt ok det med. Den femte juli sa jag tack och hej till hälften av mina dåvarande pengar och 24 timmar senare var jag på Putte i Parken med Louizé för att se kent, Familjen och Jonathan Johansson. Funderade först på om jag var dum i huvudet men som alltid är det det bästa jag kan investera mina pengar i. Det regnade men med 400 slag live så fanns det ingenting att klaga på. Ett av mina bästa minnen från i år.
Resten av juli var regn, sommarstugan, Göteborg, utnyttja att jag är 18år genom att köpa alkoholhaltiga drycker med Björnsson och Hansen, Angels och L O V.
Kommer antagligen aldrig någonsin tröttna på det här bandet.
Augusti Augusti var ångest för en till sommar var slut. Fyllde de sista veckorna av lovet med böcker, bra musik, nya kläder, kompisar, utekvällar, springturer i värmen och egentligen bara bra grejer. På vägen ner till Småland för att inleda mitt sista skolår så gjorde jag, mamma och min lillebror en liten utflykt till Vadstena och Gränna och det var fint och bra. (Stannade på kanske en av de finaste platserna i Sverige - utsikten var så fin så att man nästan fick hjärtklappning.)
Att komma tillbaka till skolan var lite som att börja högstadiet igen men det har ju dock gått förvånansvärt bra. Jag lyssnade på Jessie Ware, räknade dagar, kollade på Gossip Girl, gick på en töntig marknadsfest med Felicia och månaden avslutades med pirr i magen...
Sprang i Ölme en dag och ut till vattnet. SÅ FUL BILD men hade en asbra sista vecka på sommarlovet mestadels ihop med Louizé. En av alla fina gator i Vadstena.
September ...eftersom september började med en tågresa till Stockholm för att se mitt fina band igen med Louizé. Det var ett så himla bra och fint dygn och hur tagen jag blev av The xx igen var stört. Under veckorna som följde släpptes Coexist, Total Loss, Allt på Rött och Babel. Ägnade dagarna åt skolarbete, att träna, fixa pass och titta på Misfits som råkade bli min nya favoritserie. Egentligen var höstmånaderna de jobbigaste men samtidigt de allra bästa någonsin.
Februari Februari var lika spännande som vanligt. Hade noll inspiration och hela världen kändes grå. Jag lyssnade på Wu Lyf och The Roots, Siesta släppte Death Cab For Cutie och jag insåg ganska snabbt att jag hade en världbäst sommar framför mig. Sista veckan i månaden var jag hemma i Värmland och blev tydligen vuxen också.
Mars Mars var som alltid typ ingenting, fast i år innehöll det där ingenting ganska många suddiga nätter hemma hos Maria med henne och Sandra. Hög musik som kändes i hela kroppen och långa samtal. En kväll eller natt pratade vi hur länge som helst och kom fram till att vi kände ganska mycket samma: man lever på riktigt bara en gång - en endaste gång - och vi har redan slösat bort så onödigt många år på skitsaker. För mig var det samtalet ett av de kanske mest välbehövliga jag haft och i mig ändrades egentligen precis allting efter det.
April Det blev april och vår och fint väder. Påsklovet var bra och jag, mamma och min lillebror bodde i Göteborg hos min storebror några dagar. Kent släppte sitt nya album som var och är så himla bra. Hade en bra och lugn valborg med mina kompisar.
Maj Vad jag minns av maj så var det en bra månad med fint väder, Ed Sheeran, skivmässa, besök av min mamma och lillebror. Sena nätter som i de flesta fallen slutade lite för flummigt på Marias golv. Månaden avslutades med en bussresa till Hässleholm och Siestafestivalen. Hade inte den roligaste festivalen någonsin kanske, men med festival: hur fel kan det bli?
Juni Juni var fint. Antagligen en av de bästa månaderna i år. De två första dagarna var det fortfarande Siesta och efter alla dessa himla år fick jag se Death Cab For Cutie och höra Cath live. <3 Fick ju inte helt oväntat en helvetes förkylning som satt i hur länge som helst. Det var några sista fina dagar i skolan och när väl sommarlovet kom var det bara ångest. Hur som så inledde jag ju sommaren med den bästa festivalen någonsin. Hade så himla kul och det var så himla bra och fett och fantastiskt och jag har aldrig sett så mycket bra på så kort tid. Fick se The xx första gången och bröt ihop efteråt för dom var SÅ bra. Efter det var jag mer fast än någonsin.
När de sista tonerna av Jamie xx's set klingade ut i sommarnatten och Hultsfred var slut så var det bara att packa väskorna och åka till Värmland. Hade förväntat mig en sämst sommar men den blev ganska bra och redan en och en halv vecka senare satt jag på ett tåg mot Borlänge för att träffa Maria och Isabella och se Mumford & Sons. Juni var också ganska mycket Björnstammen längst fram med Maria varannan torsdag och det var alltid bäst.
Juli I juli regnade det och jag var för det mesta hemma men det var helt ok det med. Den femte juli sa jag tack och hej till hälften av mina dåvarande pengar och 24 timmar senare var jag på Putte i Parken med Louizé för att se kent, Familjen och Jonathan Johansson. Funderade först på om jag var dum i huvudet men som alltid är det det bästa jag kan investera mina pengar i. Det regnade men med 400 slag live så fanns det ingenting att klaga på. Ett av mina bästa minnen från i år.
Resten av juli var regn, sommarstugan, Göteborg, utnyttja att jag är 18år genom att köpa alkoholhaltiga drycker med Björnsson och Hansen, Angels och L O V.
Augusti Augusti var ångest för en till sommar var slut. Fyllde de sista veckorna av lovet med böcker, bra musik, nya kläder, kompisar, utekvällar, springturer i värmen och egentligen bara bra grejer. På vägen ner till Småland för att inleda mitt sista skolår så gjorde jag, mamma och min lillebror en liten utflykt till Vadstena och Gränna och det var fint och bra. (Stannade på kanske en av de finaste platserna i Sverige - utsikten var så fin så att man nästan fick hjärtklappning.)
Att komma tillbaka till skolan var lite som att börja högstadiet igen men det har ju dock gått förvånansvärt bra. Jag lyssnade på Jessie Ware, räknade dagar, kollade på Gossip Girl, gick på en töntig marknadsfest med Felicia och månaden avslutades med pirr i magen...
September ...eftersom september började med en tågresa till Stockholm för att se mitt fina band igen med Louizé. Det var ett så himla bra och fint dygn och hur tagen jag blev av The xx igen var stört. Under veckorna som följde släpptes Coexist, Total Loss, Allt på Rött och Babel. Ägnade dagarna åt skolarbete, att träna, fixa pass och titta på Misfits som råkade bli min nya favoritserie. Egentligen var höstmånaderna de jobbigaste men samtidigt de allra bästa någonsin.
THE XX.
Oktober Månad 10 är alltid min favoritmånad för det är så himla fint. Efter att jag upptäckt Deptford Goth i september så var han och hans Life After Defo på repeat mest hela tiden. Oktober var också minst fem kilometer långa promenader varenda dag för att jag vill andas in så mycket det bara gick av hösten. I slutet åkte jag, pappa och min storebror till LONDON några dagar - älskade staden lika mycket som jag trodde, om inte mer. Fick hjärtklappning på Hungerford Bridge när hela London var upplyst framför mig.
Oktober Månad 10 är alltid min favoritmånad för det är så himla fint. Efter att jag upptäckt Deptford Goth i september så var han och hans Life After Defo på repeat mest hela tiden. Oktober var också minst fem kilometer långa promenader varenda dag för att jag vill andas in så mycket det bara gick av hösten. I slutet åkte jag, pappa och min storebror till LONDON några dagar - älskade staden lika mycket som jag trodde, om inte mer. Fick hjärtklappning på Hungerford Bridge när hela London var upplyst framför mig.
Levde ungefär i träningsbyxor och skor i oktober. Tittade på Misfits och Gossip Girl. Var i min älskade stad.
November Vad var november egentligen? John Talabot, att titta på film, längta hem och längta bort och att räkna dagar. Avslutade månaden på bästa tänkbara sätt med att åka själv till Göteborg, frysa ihjäl några timmar utanför Lisebergshallen för att få stå längst fram och närmast The xx. Bästa som alltid och fick ont i magen av hur mycket jag tycker om dom.
Bodde i mina Dr. Martens, röda kjol och Adidaströja. Åkte till Vimmerby med Maria och Sandra för Maria skulle tatuera bästa grejen. Var gladast i världen för jag fick se det mest fantastiska bandet jag vet igen. <3
December Den här månaden: snö, jobbiga funderingar upp över öronen, endless kärlek till Deptford Goth, Maskinen i Hultsfred, böcker, lite smått framtidsplanerande, att göra och äta vegetarisk pizza minst tre gånger per vecka, Misfits igen, jullov, en jul utan julkänslor, never ending funderande på var jag egentligen hör hemma, filmer, häng med klassen, festkvällar med bra personer men allra mest har december för mig varit att inse att 2012 har varit ett sånt himla upp och ner men samtidigt bäst år och även ganska mycket att THIS IS YOUR LIFE AND IT'S ENDING ONE MOMENT AT A TIME.
Och jag tror att 2013 kommer bli fett.
En bild från tumblr men kände att det kan få stå för julen i år. (Hehe) SNÖ SNÖ SNÖ. Hamnade på 18årsfirande med mina gamla fina kompisar och det var fett att träffa dom igen. (Susannas bild.)
November Vad var november egentligen? John Talabot, att titta på film, längta hem och längta bort och att räkna dagar. Avslutade månaden på bästa tänkbara sätt med att åka själv till Göteborg, frysa ihjäl några timmar utanför Lisebergshallen för att få stå längst fram och närmast The xx. Bästa som alltid och fick ont i magen av hur mycket jag tycker om dom.
December Den här månaden: snö, jobbiga funderingar upp över öronen, endless kärlek till Deptford Goth, Maskinen i Hultsfred, böcker, lite smått framtidsplanerande, att göra och äta vegetarisk pizza minst tre gånger per vecka, Misfits igen, jullov, en jul utan julkänslor, never ending funderande på var jag egentligen hör hemma, filmer, häng med klassen, festkvällar med bra personer men allra mest har december för mig varit att inse att 2012 har varit ett sånt himla upp och ner men samtidigt bäst år och även ganska mycket att THIS IS YOUR LIFE AND IT'S ENDING ONE MOMENT AT A TIME.
Och jag tror att 2013 kommer bli fett.