onsdag morgon. minus åtta och minus tjugotre.
Vaknar vid 08.45 av alarmet på din telefon. Jag tänker på hur orimligt mycket varmare hela världen känns när vi ligger bredvid varandra. När du reser dig ur sängen lämnar du kvar en fläck av is. Vi tittar upp busstider och minusgrader. I telefonen står det att det är minus åtta men att det tydligen ska kännas som minus tjugotre.
Den här veckan har mest blivit en luddig sörja. Jag är ledig och vet inte längre vilken dag det är eller när man egentligen borde gå upp på en vardag. Därför är det skönt att du har en buss att passa och när du stänger dörren efter dig för att hinna med den kokar jag té, gör mackor och läser nyheterna i sängen. Tydligen är det snöoväder fast att solen utanför mitt fönster skiner rakt in.